Produktion

Processägare: VD

Ovan flöde illustrerar vår produktionsprocess med start i etablering till leverans

Processen produktion är vår största och mest kapacitetskrävande process. I denna process så ”tillverkas varan” som Veako säljer. Flödet inom produktionen är inte linjärt som i övriga processer utan de olika delarna sker fortlöpande parallellt med varandra.
Produktionen anses startad när vi ”sätter skopan i backen” och har etablerat oss på plats.

I processen produktion arbetar vi i ett förutbestämt mappsystem. Vid uppstart av ett nytt projekt så kopieras hela mappstrukturen ”PROJEKTNUMMER PROJEKTNAMN”, som återfinns i Gruppwebbplats – Gemensamt\11 Projekt, och döps med aktuellt nummer och namn.
I denna mappstruktur återfinns alla mallar och dokument som hänvisas till i processbeskrivningen.

Produktionsplanering

Tidsplanering sker vanligtvis i programmet PowerProject alt. Excel-mallar.

Huvudtidplan

Arbeta vidare och finjustera huvudtidplanen som upprättats i ”Planering och uppstart”.
Tänk på att olika projekt kräver olika detaljeringsnivå men en väl genomarbetad tidplan där du har bra koll på detaljer skapar trygghet i alla projekt!

Stäm av fortlöpande och uppdatera i mån av behov. Tänk på att INTE göra nya huvudtidplaner om inte situationen verkligen kräver det. Vid röriga projekt så landar ofta beställaren i att vi ska uppdatera eller omarbeta huvudtidplanen. Görs detta riskerar vi att tappa tråden i vår grundtanke från kalkyl och vi får svårt att ställa krav där vi ska visa på konsekvenskedjor.  

Veckotidplaner / Detaljtidplaner

För att styra produktionen krävs en tajt planering där manskap inkluderas och informeras. För att lyckas med detta så ska vi sträva efter att ha veckoliga möten med hela projektet där en 2 eller 4-veckortidplan presenteras och gås igenom med berörd personal.
Misslyckas vi med detta blir ofta projektet haltande där produktionspersonalen ofta behöver ställa frågor eller fastnar i problem.

  • Använd mallarna 2- eller 4-veckorstidplan som återfinns i mappen 06 Tidplaner.
  • Försök få med hålltider som händer under perioden t.ex leveranser, UE-arbeten, deltider osv.

Ekonomi

Platschefen är ansvarig för ekonomin och rapporterar till arbetschef alt. VD.

Vi lägger stor vikt vid att både jobba med intäkt och kostnadssidan. Det är lätt att kostnader glöms bort men vår inställning är att om vi inte vet vad vår produkt kostar så vet vi heller inte vad vi ska ta betalt.  

Produktionskalkyl

En produktionskalkyl upprättas av platschefen med stöd av Arbetschef och kalkyl.

Produktionskalkylen upprättas på första fliken i dokumentet ”Projekt – Produktionskalkyl med avstämning”.
Kolumnerna ska användas enligt följande:

  • Anbudskalkyl g Sätt in siffror från kalkyl INNAN prutning och justeringar från anbudsgenomgång
  • Justerad anbudskalkyl g Sätt in siffror från slutlig anbudskalkyl EFTER prutning och justeringar från anbudsgenomgång
  • Produktionskalkyl g Räkna, uppskatta, justera utefter den produktion vi tror oss kunna driva givet de förutsättningar vi vet idag.

Dagbok

I våra projekt förs dagbok regelbundet. Denna ska delges byggledaren veckovis och vi ska eftersträvar en gemensam genomgång för att minimera missförstånd och meningsskiljaktigheter. Dagbok förs i mallen för dagbok som återfinns i projektmapparna under 12 Dagbok.

Dagboken är ett av de viktigaste dokument vi har i våra projekt, både för ekonomisk reglering, egenreflektion men också för att beställaren ska vara uppdaterad på vad som händer i projektet.

Viktiga saker att tänka på i en dagbok utöver standardpunkter från AB:

  • Skriv strukturerat så att det är enkelt att följa. Tänk att en utomstående ska förstå vad som hänt på projektet.
  • Var noga med att fånga upp tilläggsarbeten och försök resurssätta och prissätta löpande arbeten direkt i dagbok. En sådan dokumentation underlättar mycket i diskussioner om pengar.
  • Alla beställare vill inte signera dagbok men försök få till det i mest möjliga mån. Spara en kopia av den signerade dagboken i dagboksmappen.

En bra rutin för att fånga upp kostnader i dagbok är följande:

  1. Under ÄTA-arbeten skrivs resurser, antal timmar m.m. upp varje dag. Skriv gärna en överskrift för vilken ÄTA som arbetet gäller.
  2. Veckovis signeras dagbok av B alt. bara delges.
  3. När dagbok är överenskommen med B så läggs resurser, timmer m.m. in i ÄTA-liggare och då med rutinen att stryka över registrerade timmar med en överstrykningspenna.

På detta sätt minimerar vi risken att missa att ta betalt för kostnader som B ska täcka. Se exempel här under.

UR / ÄTA; Underrättelser / Ändring, tillägg och avgående arbeten

Alla underrättelser och ätor ska föras i dokumentet ”Projekt – Underrättelsejournal med ÄTA-spec” där numreringen följs åt (UR1 har en tillhörande ÄTA1 osv).
För alla UR/ÄTA så skapas en mapp ”UREnnn” under Projekt/Ekonomi/ÄTA. I denna mapp sparas all dokumentation knuten till respektive UR/ÄTA.

Tilläggsarbeten i ett projekt kan överskrida kontraktssumman varför det är viktigt att journalen hålls uppdaterad och strukturerad.
I kolumnen ”Beställarens synpunkter/ beställning” för vi in om vi är överens eller ej med beställaren samt överenskommen regleringsmetod, t ex OK, Löpande eller OK, fastpris eller OK, regleras i MF eller EJ OK osv.
I kolumnen ”Fakturerat” för vi in fakturerat belopp och datum för fakturan.

Ätor kan bli stora så tänk på att inte baka ihop allt för mycket i en ÄTA, det är lättare att få betalt i många små. Om en ÄTA blir stor och långlivad så ska vi begära att få á-contofakturera. Anledningen till detta är att det alltid är en bättre förhandlingsposition om vi har pengarna i plånboken redan.
Datering av en ÄTA sätter vi till den dagen vi skickar över oh presenterar kostnaderna för beställaren. På detta sätt får vi en enkel överblick i journalen på vilka ekonomiska krav som faktiskt är presenterade.

Underrättelser ska alltid skickas om något uppstår som ändrar eller kan ändra de förutsättningar vi har skrivit kontrakt på.
När vi skickar en underrättelse ska vi som regler kryssa i rutan ”ÄTA:n/hindret påverkar tidplan / försenar entreprenaden (tidsförlängning)”.  
Datum för underrättelsen sätter vi till den dagen då vi skickar över den till B för första gången. På detta sätt får vi en enkel överblick i journalen när vi första gången underrättade i det aktuella fallet.
Försök i mesta möjliga mån hålla dialog i våra UR-mallar. T ex så klistra in svar från B om du får det i mailform i journalen så att allt så händer i en underrättelse kan läsas om på ett ställe.
När B har svarat och vi är överens om konsekvenser så ska underrättelsen signeras av både oss och behörig företrädare hos beställaren. Kopia på signerad underrättelse läggs i respektive UR/ÄTA-mapp och original förvaras i ekonomipärm på platskontoret.

Uppmätning

I mängdreglerade projekt så ska fortlöpande uppmätning ske, även om inte kund sätter krav på detta. Uppmätningen är kärnan i vår affär och har vi inte kontroll över denna riskerar vi att missa intäkter eller drabbas av kostnader som vi inte har kalkylerat med.  

Ansvarig för uppmätning är platschefen och den utförs oftast utav en mätare i samråd med platschef och övrig platsledning.

Som mall för uppmätningsprotokoll ska filen ERP – MALL.xlsx användas. Den återfinns i projektmappen under \03 Ekonomi (egen pärm)\07 Uppmätning.

Tänk på att uppmätning är ett omfattande och viktigt arbete som kräver tid. Ett krav från beställare på t.ex månatlig uppmätning kräver ofta extra mätarinsatser i projektet.

Prognos

Varje kvartal ska projektet kostnader och intäkter prognostiseras. Platschefen ansvarar för prognosens framtagande och arbetschefen ansvarar för att kalla till genomgång.  

Prognosen görs i samma exceldokument som produktionskalkylen.

Fakturahantering och kontering

Leverantörsfakturor ska i första hand skickas till faktura@veako.se . I andra han skickas fakturor via post till Veakos kontor där de scannas och skickas till ovan e-post.

Attestled för fakturor i projekt är platschef g arbetschef g betalning. Möjlighet finns att lägga till personer innan, t.ex arbetsledare.

Kontering av fakturor ska ske enligt Veakos kontoplan och främst enligt de konton som är upptagna i produktionskalkylen.

Kvalitet

För att uppnå god kvalitet i varje projekt så arbetar Veako strukturerat från start till mål med att kontrollera och dokumentera utfört arbete.

I varje projekt så tar vi fram en projektplan. Denna är en sammanslagen plan för kvalitet och miljö och syftet är att beskriva hur kvalitets- och miljöarbetet i det aktuella projektet ska planeras och bedrivas.

Kontrollprogram

Arbetet startar med att identifiera de av kund uppsatta kvalitetskrav som finns i projektet. Utefter detta planeras sedan kontroller och dokumentation in i ett kontrollprogram. Programmet beskriver:

  • Vilken typ av kontroll/provning som ska utföras
  • När kontroll/provning ska ske
  • Omfattning av kontroll/provning
  • Vem som utför kontroll/provning
  • Hur kontroll/provning ska dokumenteras

Arbetsberedningar och egenkontroll

För vissa arbeten krävs en arbetsberedning och en uppföljande egenkontroll för att säkerställa kvalitet på vår produkt.

Först identifierar vi för det specifika arbetet vilka moment som är kritiska ur kvalitetssynpunkt. Vi beskriver därefter i arbetsberedningen hur vi ska utföra dessa moment och vad som är viktigt att tänka på. Samma moment följer vi sedan upp i en egenkontroll där vi kontrollerar och signerar resultatet.

Olika arbeten kräver olika typer av beredningar. Men oavsett hur beredningen utförs så är det A och O att utförande personal involveras och att vi säkerställer att alla har förstått.

Avvikelser

En avvikelse uppstår då ett produktionsresultat inte uppfyller kundens specificerade krav. Om så är fallet så upprättar arbetsplatsen en avvikelserapport där det framgår:

  • Vad som hänt
  • Varför det hände
  • Hur avvikelsen ska hanteras
  • Vilka åtgärder som vidtagits för att undvika att det ska hända igen

Avvikelser skrivs i Veakos verksamhetssystem. En kopia av rapporten skrivs ut och delges beställare samt blir en del av slutdokumentationen.

Arbetsmiljö

Veako AB sätter alltid alla medarbetares säkerhet först. Ingen process i det dagliga arbetet får bedrivas utan att säkerheten kommer i första hand.
Platschefen ansvarar för de projekt som hen styr och utses till kontaktperson för BAS-U i de projekt där beställaren utser Veako som BAS-U.
Arbetsmiljöarbetet är ett kontinuerligt arbete som pågår genom hela projekttiden och grundar sig i Veakos systematiska arbetsmiljöarbete och den för projektet specifika arbetsmiljöplanen.

För att tydliggöra arbetsmiljöarbetet har varje projekt en tavla för ”Arbetsplatsinformation” där viktiga anslag sätts upp. Här återfinns bl.a projektets arbetsmiljöplan och riskutvärdering.

Systematiskt arbete – ”att göra-lista”

Veakos systematiska arbetsmiljöarbete i projekt startas utefter rutinen ”att göra-lista Arbetsmiljö”. Rutinen tar upp de punkter som alltid ska utföras vid uppstart av ett projekt samt vissa punkter som fortlöper genom hela projektet.

Arbetsmiljöplan

En arbetsmiljöplan ska upprättas för varje projekt. I totalentreprenader där Veako har utsetts till BAS-P ansvarar vi för att ta fram arbetsmiljöplanen från grunden.
I generalentreprenader där Veako har utsetts till BAS-U, vilket är det mest förekommande, så ska Veako arbeta vidare på den arbetsmiljöplan som BAS-P har tagit fram i projekteringsskedet och anpassa den till utförandeskedet och Veakos arbetsmiljöregler.

En arbetsmiljöplan ska innehålla, i överenstämmelse med AFS 1999:3, följande punkter:

  • Uppgifter om projektet
  • Arbetsmiljöorganisation
  • Riskbedömning arbetsmiljö
  • Säkerställande av att arbetsmiljöregler följs
  • Byggherrens lokala regler för verksamheten på arbetsplatsen
  • Ordnings och skyddsregler
  • Arbetsplatsinformation
  • Kvittensblankett

Arbetsmiljöplaner i Veakos projekt ska, oavsett general eller totalentreprenad, omhänderta de regler och förhållningssätt som tas upp i Veako AB:s egna Arbetsmiljöplan ”01 Arbetsmiljöplan Veako AB” som återfinns i arbetsmiljömappen.

ALLA som arbetar i Veakos projekt ska läsa igenom och förstå arbetsmiljöplanen med tillhörande riskbedömning samt kvittera att detta är gjort.

Riskbedömning

En bedömning av arbetsmiljörisker ska utföras för varje projekt. Om arbeten enligt AFS 1999:3 12a§ punkt C ska utföras i projektet så ska särskilda åtgärder tas fram för det enskilda arbetet.

Riskbedömning görs i mallen  02 Riskbedömning arbetsmiljö – Mall”. Denna omhändertar en bedömning av alla 13 punkter under AFS 1999:3 12a§ punkt C samt ytterligare några vanligt förekommande risker.

Riskbedömning ska även krävas in av eventuella sidoentreprenörer i projektet.

Arbetsberedningar

Arbetsberedningar upprättar vi av olika anledningar. En av anledningarna är när ett arbete är riskfyllt ur säkerhetssynpunkt. Då måste vi planeras igenom, beskriva och genomföra arbetet så att risken för olyckor och tillbud minimeras.

Olika arbeten kräver olika typer av beredningar. Men oavsett hur beredningen utförs så är det A och O att utförande personal involveras och att vi säkerställer att alla har förstått.

Vissa arbeten är så pass riskfyllda att genomgång krävs i AFS 1999:3. Dessa arbeten får åtgärden ”Arbetsberedning” i riskbedömningsmallen.

Kemikaliehantering

I varje projekt gör vi en kemikalieinventering och upprättar en förteckning över märkningspliktiga kemikalier. Listan ska uppdateras fortlöpande i projektet.

För varje kemikale skall ett säkerhetsdatablad finnas utskrivet. Förteckningen ihop med säkerhetsdatabladet skall förvaras på samma plats som kemikalierna. 

Rutinen fångas upp i ”att-göra-listan” för arbetsmiljö och mallen återfinns i arbetsmiljömappen för varje projekt. Fil nummer 13.

Skyddsronder och skyddsombud

Skydds- och miljöronder utförs regelbundet på varje projekt, förslagsvis varannan vecka. Protokoll från utförda ronder anslås på tavlan för Arbetsplatsinformation

Inför uppstart av ett projekt så ska vi i möjlig mån försöka involvera vårt skyddsombud för att diskutera igenom projektet och de risker som finns.

Nödlägesberedskap

Exempel på nödlägen och olyckor kan vara:

  • okontrollerat utsläpp av kemikalier
  • olyckshändelse med farligt avfall
  • översvämning
  • sabotage
  • brand
  • explosion
  • allvarlig personskada.

Instruktioner skall finnas anslagna på platser där risker föreligger

Vid inträffat nödläge eller vid olycka

Direkta åtgärder

  1. Rädda utan att riskera eget eller andras liv
  2. Varna andra som löper risk
  3. Larma SOS Alarm 112
  4. Bedöm om åtgärder kan göras för att minimera skadan utan att riskera egen eller andras hälsa
  5. Kontakta företagets krisgrupp

När du larmar 112

  1. Berätta vem du är och var du ringer ifrån.
  2. Beskrivning av färdväg för utryckningsfordon.
  3. Vilken typ av olycka som skett.
  4. Hur många som är skadade.
  5. På vilket sätt den/de drabbade är skadad/skadade.

För att utryckningsfordonet ska hitta till olycksplatsen är det viktigt att sända ut vägvisare till strategiska ställen.

Vid personskada

Då en olycka skett med personskada är det viktigt att inledningsvis göra det man kan för att hjälpa den eller de drabbade. Prioritetsordningen är L-ABC dvs.:

  1. Livsfarligt läge – säkra olycksplatsen så att den/de inte drabbas av ytterligare skada.
  2. Andning – kontrollera och säkerställ andning och hjärtrytm. HLR (hjärt/lungräddning) påbörjas vid behov.
  3. Blödning – se till att stoppa större blödningar.
  4. Chock/cirkulationssvikt – förebygg chock genom vila, värme och varsamhet. En person som är i chock får varken äta eller dricka och bör inte lämnas ensam. En person som är medvetslös ska läggas i stabilt sidoläge. I annat fall på rygg med benen högt.

Vid olyckor och tillbud utan personskada och vid akuta utsläpp

Vid akuta utsläpp och miljöolyckor skall Räddningstjänsten alltid kontaktas, 112.

  1. observera vad som hänt samt notera när det hände.
  2. diskutera med närvarande Räddningstjänst om åtgärder som görs (täta, begränsa, förhindra spridning, samla upp tex).
  3. dokumentera och återrapportera till kontaktad person i krisgruppen

Om man misstänker att ett större utsläpp sker till det kommunala spillvattennätet av giftiga eller pH-påverkande kemikalier ska Göteborgs Vatten omedelbart underrättas
(tfn 031- 368 70 70).

Företagets krisgrupp

  • Marcus Johansson 0708-465446
  • Henrik Rasila 0703-953738

Kontaktad person i krisgruppen beslutar hur vidare kontakter med räddningstjänst, myndigheter, medarbetare, anhöriga och press skall hanteras.

Efter de direkta åtgärderna

  1. Efteråtgärder hanteras av företagets krisgrupp.
  2. Vid olycka som inneburit personskada ska arbetsmiljöverket och i vissa fall polis kontaktas. Kontakta din chef för mer information.
  3. Vid olycka och tillbud som har medfört eller skulle kunna ha medfört allvarliga skador på människor och miljö ska:
    a) myndigheten för samhällsskydd och beredskap omgående kontaktas.
    b) en olycka som medfört dödsfall eller svårare personskada alternativt en olycka som lett till att flera anställda skadats samtidigt ska snarast anmälas till Arbetsmiljöverket enligt 2 § Arbetsmiljöförordningen.
    c) miljökontoret skall informeras inom 2 dagar vid mindre olycka.
    d) Rapportera på www.anmalarbetsskada.se
  1. Olycka eller tillbud ska rapporteras i förbättringsrapport i verksamhetssystemet.

Information och krisstöd

Internt
Det är viktigt att all information som lämnas angående händelsen är samstämmig. Därför ansvarar koncernchefen eller utsedd i krisorganisationen för att informera övrig personal om vad som har hänt och vad som kommer att ske framöver.

Kontakta anhöriga
Se till att anhöriga till den/de drabbade kontaktas så snart som möjligt. Antingen av ansvarig i krisorganisationen eller av närmaste chef. Dödsbesked lämnas vanligtvis av polisen.

Externt
För att säkerställa likformigheten i informationen som går ut externt är koncernchefen eller utsedd i krisorganisationen ansvarig för att ge ut information om händelsen. Övriga ska hänvisa alla externa kontakter till den ansvarige.

Krisstöd
Vid alvarliga olyckor eller dödsfall är det viktigt att hålla samman gruppen och inte lämna någon ensam. Alla reagerar olika vid en kris och det är viktigt att samtliga får det stöd som just de är i behov av. Viktigt att tänka på är att även de som verkar samlade eller opåverkade kan vara i behov av stöd och hjälp. Det är därför viktigt att söka upp alla drabbade och ge samtliga möjlighet att uttrycka sina känslor kring det som just hänt. Omfattningen av krisstödet avgörs av krisorganisationen.

Rapportering internt

Olyckor och tillbud avseende arbetsmiljö och miljö ska rapporteras enligt gällande rutiner för avvikelse och händelserapportering.

Inköp

De inköp som inte är utförda i tidigare skede eller som uppkommer under produktionens drift ska behandlas enligt rutinerna för alla inköp, dvs inhämta priser, utvärdera, kontrollera leverantör, förhandla fram bästa deal och teckna avtal.

Ta hjälp av stödprocessen ”Inköp”. Mallar och arbetssätt beskrivs ytterligare där.

Titta över de offerter och utvärderingar som finns från kalkylskedet. Bedöm utefter tidplan vilka köp som är brådskande och sätt fart på dessa.

Uppdatera inköpsplan utefter de inköp som görs.

Miljö

På Veako arbetar vi ansvarsfullt för en hållbar utveckling genom att aktivt ta beslut som gynnar vår miljö med målet att vårt avtryck ska vara positivt.

Miljöanalys

I uppstarten av ett projekt så utför vi vår miljöanalys som återfinns i mappen för kvalitet och miljö.
Miljöanalysens syfte är att fånga upp projektspecifika förutsättningar utifrån ett miljöperspektiv. Dessa förutsättningar ställs mot interna målsättningar, lagar och förordningar samt kundspecifika krav och resulterar i åtgärder för att uppnå gällande miljökrav.

Avfallsrutin

Om vår beställare inte har specifika avfallsrutiner så gäller nedan.

Avloppsvatten skall avledas och renas så att olägenhet inte uppstår för människors hälsa och miljön. Vi får heller inte skada avloppsnätet eller avloppsreningsverkets funktion.

Vi får inte skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Vi minimerar avfallet genom att verka för att inte byta ut tjänligt material. Det material som schaktas eller rivs sorteras i största möjliga mån enligt följande:

  • Trä
  • Brännbart
  • skrot & metall
  • fyllnadsmassor osorterat
  • deponi
  • Förorenade jordmassor (FA)
  • impregnerat trä (FA)
  • el-avfall (FA)
  • lysrör (FA)
  • batterier (FA)
  • kemikalierester (FA).

FA = farligt avfall

Kärlen skall vara tydligt märkta.

Separata avfallsplaner eller rivningsplaner upprättas där detta krävs.

Transporter

I händelse att vi som ansvarig för uppkommit avfall behöver transportera detta för behandling ska vi anlita leverantörer som har giltiga tillstånd för att hantera/transportera avfall.

Vid varje enskild transport av farligt avfall som vi själva varit upphov till skall ett transportdokument upprättas mellan parterna i kedjan samt att vi ska se till att rapportering sker till Naturvårdsverket enligt gällande föreskrift.

Besiktning, överlämning och arkivering

Vid avslut av projekt så är det viktigt att vi ända till slutet arbetar för att vår kund ska bli nöjd med vår leverans. Lika viktigt för oss är att dokumentera och säkerställa att rätt ansvar landar hos oss. Risk finns annars att vi får åtgärda saker under garantitid som vi inte har ansvar för.
Om saker har ändrats och överenskommelser har träffats under entreprenaden som inte finns beskrivna i handling så är det viktigt att det framgår av slutdokumentation och besiktningsprotokoll. Exempel på detta kan vara garantipåverkande underrättelser där vi har påpekat fel i projektering men som B ej har åtgärdat utan meddelat att vi ska bygga enligt handling.

Besiktning

På besiktning deltar vi alltid minst två personer, företrädelsevis PC och AC (Ombud).

Som en del av vår vilja att förbättra oss har vi infört ett verksamhetsmål som bygger på hur mycket besiktningskostnader vi lägger i varje projekt. Detta innebär att varje projekt behöver bokföra sina besiktningskostnader för att vi ska kunna följa upp detta. 
För bokföring av besiktningskostnader gäller följande:

  • Kostnadsställe för besiktning öppnas för varje år där de uppstår. döps: B och aktuellt år för besiktning t.ex B2022. Detta stängs vid bokslut. Kontakta VD för hjälp med detta. 
  • Alla kostnader för besiktning bokförs sedan enligt följande:
    kostnadsställe: B”aktuellt år” / Projekt: ”projektnummer”. Ex projekt Bergkullegatan -> KS: B2022 PR:2103

Vissa beställare, bl.a Kungälvs kommun, lägger in texter i AF-del där vi ska kalla till garantibesiktning och om inte detta görs så löper garantitiden vidare. Viktigt att vi i dessa lägen redan vid slutbesiktning kallar till en garantibesiktning där minst PC och AC från Veako är kallade.

Överlämning och resultatdokumentation

Generellt så ställer B krav att vi skall leverera slutdokumentation två veckor innan besiktning. Detta är ofta svårt att leva upp till då vi ofta bygger till dagen innan besiktning. Vi skall dock i mest mån försöka leva upp till detta. Tidig leverans av så stor del av slutdokumentation som möjligt visar på professionalitet och brukar uppskattas av både B och besiktningsman.

I varje projektmapp finns ett förslag på ingående delar av resultatdokumentation som ska lämnas över till B. Varje projekt är unikt och dokumentationen får anpassas. Viktigt är dock att vi alltid skickar med:

  • Driftinstruktioner
  • Avvikelser / Kvalitetspåverkande UR och ÄTA

En exakt kopia av den dokumentation vi lämnar över till B skall även sparas ner i mappen ”Aktuellt projekt\19 Överlämning, NKI\01 Överlämnad slutdokumentation”. Anledning till detta är att vi i ett ev garantiärende ska kunna gå tillbaka till vad vi har levererat.

Arkivering

I varje projekt skall minst följande dokument arkiveras i 5 år:

  • Signerade startmötes- och byggmötesprotokoll
  • Signerade URE och ÄTA
  • Signerade avvikelser
  • Signerade dagboksblad
  • Överlämnad resultatdokumentation enligt stycket ovan

Garanti

Vi strävar självklart efter att minimera antalet garantiärenden, men vi avslutar alltid ett projekt med kommande garantiärenden i tankarna. Detta innebär att vi är noga med att spara ner all dokumentation som kan vara viktig under garantitiden. Minimum är det som listas under ”Arkivering” här ovan. Men eftersom varje projekt är unikt så måste vi alltid tänka igenom vad som kan vara viktigt för det aktuella projektet. 

Vissa beställare, bl.a Kungälvs kommun, lägger in texter i AF-del där vi ska kalla till garantibesiktning och om inte detta görs så löper garantitiden vidare. Viktigt att vi i dessa lägen redan vid slutbesiktning kallar till en garantibesiktning där minst PC och AC från Veako är kallade.

Om ett garantiärende uppstår och det visar sig att vi bär ansvaret så ser vi till att åtgärda och fortsätta bemöta vår kund professionellt. Viktigt att vi tar ansvar får våra fel och brister.

För bokföring av garantikostnader gäller följande:

  • Kostnadsställe för garanti öppnas för varje år där de uppstår. döps: GÅÅÅÅ t.ex G2019. Detta stängs vid bokslut.
  • Projekt öppnas för garanti i de projekt där det uppstår. Döps: G+Proj.nr, t.ex G1803.

Detta stängs när garantiperiod löpt ut. Standard är 5 år från slutbesiktning.

Tre viktiga framgångspunkter

  • Jobba utefter Game plan i största möjliga mån
  • Tydlig dagbok
  • Tydlighet i kommunikation på arbetsplatsen – Veckotidplan

Dokument